Bisanzio nel Baltico. La pittura a Gotland tra XI e XII secolo
Parole chiave:
Gotland, Stavkirker, Pittura murale, Velikij Novgorod, Rus’
Abstract
L'intervento prende in considerazione le testimonianze artistiche a carattere bizantino conservatesi sull'isola di Gotland, in Svezia. Verranno analizzati i frammenti lignei dipinti sopravvissuti alla demolizione delle stavkirker (chiese lignee a pali portanti) di Eke, Sundre e Dalhem, databili tra la fine dell'XI secolo e l'inizio del XII. Si passerà, poi, all’esame delle pitture murali in due chiese in pietra tuttora esistenti: quelle di Garde e di Källunge, risalenti alla seconda metà del XII secolo. Ci si pone, dunque, l’obiettivo di gettare nuova luce su un particolare contesto scandinavo, che con tutta probabilità coincide con il limite più settentrionale del raggio di diffusione artistica bizantina nell'Occidente medievale.
Downloads
I dati di download non sono ancora disponibili
Riferimenti bibliografici
Ahrens, C. (2001), Die frühen Holzkirchen Europas, I, Stuttgart: Theiss (= Schriften des Archäologischen Landesmuseums, 7).
Arne, T. J. (1914), La Suède et l’Orient. Études archéologiques sur les relations de la Suède et de l’Orient pendant l’âge des Vikings, Uppsala: K. W. Appelbergs boktryckeri.
Brjusova, V. G. (1968), K istorii stenopisi Sofijskogo sobora Novgoroda. Freski Martir’evskoj paperti, in Drevnerusskoe iskusstvo. Chudožestvennaja kul’tura Novgoroda, Grinberg, F. I. [ed.], Moskva: Nauka, 108-125.
Cutler, A. (1969), Garda, Källunge, and the Byzantine Tradition on Gotland. In Memory of Paul Underwood, The Art Bulletin, 51 (3), 257-266. Disponibile su: https://doi.org/10.1080/00043079.1969.10790280
Cutler, A. (1996), Byzantine Art and the North. Meditations on the Notion of Influence, in Byzantium: Identity, Image, Influence, K. Fledelius, P. Schreiner [ed.], Copenhagen: Eventus, 169-182.
Duczko, W. (1997), Byzantine Presence in Viking Age Sweden, in Rom und Byzanz im Norden. Mission und Glaubenswechsel im Ostseeraum wahrend des 8-14 Jahrhunderts, I, Müller-Wille, M. [ed.], Stuttgart: F. Steiner, 291-311.
Florin, M. (1936), Yttersta domen i Sundre. Ett rekonstruktionsförslag, Gotländskt arkiv, 8, 4-32. Disponibile su: https://utforska.gotlandsmuseum.se/gotlandskt-arkiv-1936/
Gordienko, Ė. A. (2003), Novgorod i Gotland. Cerkvy Kėllungi i Gardy v sisteme russkoj, vizantijskoj i zapadnoevropejskoj monumental’noj živopisi, Vizantijskij vremennik, 62 (87), 151-169. Disponibile su: http://www.vremennik.biz/opus/BB/62/53241
Grenberg, Ju. I., Pisareva, S. (2004), Fragment nastennoj živopisi s izobraženiem svjatych Konstantina i Eleny v Sofijskom sobore Novgoroda. Technologičeskoe issledovanie, Chudožestvennoe nasledie. Chranenie, issledovanie, restavratsija, 21, 21-26. Disponibile su: https://www.gosniir.ru/library/artistic-heritage/artistic-heritage-21.aspx
Hegardt, H. (1935), Källunge kyrka, in Rute setting, Roosval, J. [ed.], Stockholm: Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag (= Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium, 42), 207-228.
Herrlin, O. (1979), De heliga prinsmartyrerna Boris och Gleb, De hundra kyrkornas ö, 57, 28-33.
Kalavrezou-Maxeiner (1985), Byzantine Icons in Steatite, Wien: Verlag der Österreichischen Akademie der Wissenschaften.
Kettunen R. (2007-2008), Konserveringen av kalkmålningarna i Garde kyrka, Byggnadshyttan på Gotland, 7, 44-60.
Kolmodin, M. (2007-2008), Kyrkomålarens pigment: analys av bysantinskt muralmåleri i Garde kyrka, Byggnadshyttan på Gotland, 7, 25-36.
Korenjuk, Ju, Kot, S. (2007), Ornamental’ni fresky Michajlivs’koho zolotoverchoho soboru, Studiï mstectvoznavči, 1, 23-45.
Kroesen, J., Tångeberg, P. (2014), Die mittelalterliche Sakramentsnische auf Gotland. Kunst und Liturgie, Petersberg: Michael Imhof Verlag.
Lagerlöf, E. (1972), Garde kyrka, Stockholm: Almqvist & Wiksell (= Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium, 145).
Lagerlöf, E., Stolt, B. (1974), Eke kyrka, Stockholm: Almqvist & Wiksell (= Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium, 156).
Lagerlöf, E. (1999), Gotland och Bysans: bysantinskt inflytande på den gotländska kyrkokonsten under medeltiden, Visby: Ödéns förlag.
Lagerlöf, E. (2005), Gotland och Bysans: östligt inflytande under vikingatid och tidig medeltid, in Från Bysans till Norden. Östliga kyrkoinfluenser under vikingatid och tidig medeltid, Janson, H. [ed.], Skellefteå: Artos, 139-152.
Lazarev, V. N. (1966), Old Russian Murals and Mosaics, London: Phaidon.
Lewis, A. R. (1958), The Northern Seas: Shipping and Commerce in Northern Europe, A. D. 300-1100, Princeton: Princeton University Press.
Linderson, H. (2005), Dendrokronologisk analys av ekplank från Eke stavkyrka på Gotland, Lund University (= Dendrorapporter i Lund, 2005:37). Disponibile su: https://portal.research.lu.se/sv/publications/dendrokronologisk-analys-av-ekplank-fr%C3%A5n-eke-stavkyrka-p%C3%A5-gotland
Malmquist, T. (1983), Byzantine Wall Paintings in Sweden, in Afieroma sti mnimi Stylianou Pelekanidi, Thessaloniki: Etaireia Makedonikon Spoudon (= Paratimata Makedonikon, 5), 228-246.
Mel’nikova, E. A. (1995), Kul’t Sv. Olava v Novgorode i Konstantinopole, Vizantijskij Vremennik, 56, 92-106. Disponibile su: http://www.vremennik.biz/opus/BB/56/53018
Mägi, M. (2018), In Austrvegr. The Role of the Eastern Baltic in Viking Age Communication across the Baltic Sea, Leiden, Boston: Brill (= The Northern World: North Europe and the Baltic c. 400-1700 A.D. Peoples, Economies and Cultures, 84).
Nisbeth, Å. (1986), Bildernas predikan. Medeltida kalkmålningar i Sverige, Värnamo: Fälts tryckeri.
Nord, A. G., Tronner, K., Billström, K., Strandberg Zerpe, B. (2017), Analysis of Mediaeval Swedish Paintings Influenced by Russian-Byzantine Art, Journal of Cultural Heritage, 23, 162-169. Disponibile su: https://doi.org/10.1016/j.culher.2016.07.008
Piltz, E. (1981), Zwei russische Kaufmannskirchen auf der Insel Gotland, in Les pays du Nord et Byzance (Scandinavie et Byzance), Zeitler R. W. [ed.], Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 359-406.
Piltz, E. (1996), Varangian Companies for Long Distance Trade. Aspects of Interchange between Scandinavia, Rus’ and Byzantium in the 11th-12th centuries, in Byzantium and Islam in Scandinavia, Piltz, E. [ed.], Göteborg: Paul Åströms förlag (= Studies in Mediterranean Archaeology, 126), 85-106.
Piltz, E. (1997), Det levande Bysans, Stockholm: Natur och Kultur.
Piltz, E. (2010), Bysans och periferin, Gotländskt arkiv, 82, 46-56.
Roosval, J. (1931), Yttersta domen i Sundre, Konsthistorisk tidskrift, 1, 56-59. Disponibile su: https://doi.org/10.1080/00233603208603134
Roosval, J. (1952), Dalhems kyrka, in Kyrkor i Halla ting: norra delen, Roosval, J. [ed.], Stockholm: Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag (= Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium, 66), 151-217.
Rydbeck, M. (1965), Efterdyningar till Europarådstutställningen i Aten, Fornvännen, 71, 71-80. Disponibile su: http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1965_071
Sarab’janov, V. D. (2009), Spaso-preobraženskaja cerkov’ Evfrosin’eva monastyrja i eë freski, Moskva: Severnyj palomnik.
Sarab’janov, V. D. (2017), Programma patronal’nych izobraženij v rospisjach Spasskoj cerkvi Evfrosin’eva monastyrja v Polocke, in Drevnerusskoe iskusstvo. Vizantijskij mir: regional’nye tradicii v chudožestvennoj kul’ture i problemy ich izučenija. K jubileju Ė. S. Smirnovoj, Orlova, M. A. [ed.], Moskva: Gosudarstvennyj institut iskusstvoznanija, 47-78.
Sawyer, P. (1988-1989), The Organization of the Church in Scandinavia after the Missionary Phase, Harvard Ukrainian Studies, 12/13, 480-487. Disponibile su: https://www.jstor.org/stable/41036328
Štender, G. M. (1988), Kompozicija ”Konstantin i Elena” v Novgorodskom Sofijskom sobore i rospisi derevjannych sooruženij domongol’skoj Rusi, Architekturnoe nasledie i restavracija, 189-207.
Sjöberg, Å. G. (2007-2008), De fyrtio martyrerna i Garde, Byggnadshyttan på Gotland, 7, 37-43.
Svahnström, G. (1960), Gutagård och Peterhof. Två handelsgårdar i det medeltida Novgorod, Gotländskt arkiv, 32, 35-50. Disponibile su: https://utforska.gotlandsmuseum.se/gotlandskt-arkiv-1960/
Svahnström, G. (1981), Gotland zwischen Ost und West, in Les pays du Nord et Byzance (Scandinavie et Byzance), Zeitler R. [ed.], Uppsala: Almkvist & Wiksell International, 441-467.
Söderberg, B. G. (1971), Gotländska kalkmålningar 1200 – 1400, Visby: Föreningen Gotlands fornvänner.
Vagner, G. K. (1994), Iskusstvo drevnej Rusi, in Velikaja Rus’. Istorija i chudožestvennaja kul’tura X-XII veka, Moskva: Iskusstvo, 61-206.
Vasilyeva, S. (2009a), Bysantinska traditioner i Gotlands konst under 1100-talet, Fornvännen, 104, 97-111. Disponibile su: http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2009_097
Vasilyeva, S. (2009b), Gotlands konstnärliga liv under första delen av 1100-talet, in Spaden och pennan: ny humanistisk forskning i andan av Erik B. Lundberg och Bengt G. Söderberg, Svensson, T. [ed.], Stockholm: Oeisspeis, 213-238.
Vasilyeva, S. (2010), Garde kyrka och bygd, Stockholm: Oeisspeis (= Vägledning till Gotlands kyrkor, 6).
Vasilyeva, S. (2011), Vilka var beställarna till kalkmålningarna i två av Gotlands medeltida kyrkor?, Kyrkornas ö, 1, 77-82.
Vasilyeva, S., Svensson, T. (2013), Vad döljs bakom motiven på några plankor från Sundre?, Kyrkornas ö, 3, 241-252.
Vasil’ev, B. G., Ëlshin, D. D. (2017), Freskovaja rospis’ “doma bojarina” v okol’nom gorode Novogrudka (po materialam kollekcii fragmentov štukaturki), Aktual’nye problemy teorii i istorii iskusstva, 7, 398-409. Disponibile su: http://dx.doi.org/10.18688/aa177-4-39
Wallenberg, B. (1971), Gotländska kalkmålningar. Ett inlägg i det vetenskapliga debatten, Konsthistorisk tidskrift, 40, 131-137. Disponibile su: https://doi.org/10.1080/00233607108603796
Arne, T. J. (1914), La Suède et l’Orient. Études archéologiques sur les relations de la Suède et de l’Orient pendant l’âge des Vikings, Uppsala: K. W. Appelbergs boktryckeri.
Brjusova, V. G. (1968), K istorii stenopisi Sofijskogo sobora Novgoroda. Freski Martir’evskoj paperti, in Drevnerusskoe iskusstvo. Chudožestvennaja kul’tura Novgoroda, Grinberg, F. I. [ed.], Moskva: Nauka, 108-125.
Cutler, A. (1969), Garda, Källunge, and the Byzantine Tradition on Gotland. In Memory of Paul Underwood, The Art Bulletin, 51 (3), 257-266. Disponibile su: https://doi.org/10.1080/00043079.1969.10790280
Cutler, A. (1996), Byzantine Art and the North. Meditations on the Notion of Influence, in Byzantium: Identity, Image, Influence, K. Fledelius, P. Schreiner [ed.], Copenhagen: Eventus, 169-182.
Duczko, W. (1997), Byzantine Presence in Viking Age Sweden, in Rom und Byzanz im Norden. Mission und Glaubenswechsel im Ostseeraum wahrend des 8-14 Jahrhunderts, I, Müller-Wille, M. [ed.], Stuttgart: F. Steiner, 291-311.
Florin, M. (1936), Yttersta domen i Sundre. Ett rekonstruktionsförslag, Gotländskt arkiv, 8, 4-32. Disponibile su: https://utforska.gotlandsmuseum.se/gotlandskt-arkiv-1936/
Gordienko, Ė. A. (2003), Novgorod i Gotland. Cerkvy Kėllungi i Gardy v sisteme russkoj, vizantijskoj i zapadnoevropejskoj monumental’noj živopisi, Vizantijskij vremennik, 62 (87), 151-169. Disponibile su: http://www.vremennik.biz/opus/BB/62/53241
Grenberg, Ju. I., Pisareva, S. (2004), Fragment nastennoj živopisi s izobraženiem svjatych Konstantina i Eleny v Sofijskom sobore Novgoroda. Technologičeskoe issledovanie, Chudožestvennoe nasledie. Chranenie, issledovanie, restavratsija, 21, 21-26. Disponibile su: https://www.gosniir.ru/library/artistic-heritage/artistic-heritage-21.aspx
Hegardt, H. (1935), Källunge kyrka, in Rute setting, Roosval, J. [ed.], Stockholm: Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag (= Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium, 42), 207-228.
Herrlin, O. (1979), De heliga prinsmartyrerna Boris och Gleb, De hundra kyrkornas ö, 57, 28-33.
Kalavrezou-Maxeiner (1985), Byzantine Icons in Steatite, Wien: Verlag der Österreichischen Akademie der Wissenschaften.
Kettunen R. (2007-2008), Konserveringen av kalkmålningarna i Garde kyrka, Byggnadshyttan på Gotland, 7, 44-60.
Kolmodin, M. (2007-2008), Kyrkomålarens pigment: analys av bysantinskt muralmåleri i Garde kyrka, Byggnadshyttan på Gotland, 7, 25-36.
Korenjuk, Ju, Kot, S. (2007), Ornamental’ni fresky Michajlivs’koho zolotoverchoho soboru, Studiï mstectvoznavči, 1, 23-45.
Kroesen, J., Tångeberg, P. (2014), Die mittelalterliche Sakramentsnische auf Gotland. Kunst und Liturgie, Petersberg: Michael Imhof Verlag.
Lagerlöf, E. (1972), Garde kyrka, Stockholm: Almqvist & Wiksell (= Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium, 145).
Lagerlöf, E., Stolt, B. (1974), Eke kyrka, Stockholm: Almqvist & Wiksell (= Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium, 156).
Lagerlöf, E. (1999), Gotland och Bysans: bysantinskt inflytande på den gotländska kyrkokonsten under medeltiden, Visby: Ödéns förlag.
Lagerlöf, E. (2005), Gotland och Bysans: östligt inflytande under vikingatid och tidig medeltid, in Från Bysans till Norden. Östliga kyrkoinfluenser under vikingatid och tidig medeltid, Janson, H. [ed.], Skellefteå: Artos, 139-152.
Lazarev, V. N. (1966), Old Russian Murals and Mosaics, London: Phaidon.
Lewis, A. R. (1958), The Northern Seas: Shipping and Commerce in Northern Europe, A. D. 300-1100, Princeton: Princeton University Press.
Linderson, H. (2005), Dendrokronologisk analys av ekplank från Eke stavkyrka på Gotland, Lund University (= Dendrorapporter i Lund, 2005:37). Disponibile su: https://portal.research.lu.se/sv/publications/dendrokronologisk-analys-av-ekplank-fr%C3%A5n-eke-stavkyrka-p%C3%A5-gotland
Malmquist, T. (1983), Byzantine Wall Paintings in Sweden, in Afieroma sti mnimi Stylianou Pelekanidi, Thessaloniki: Etaireia Makedonikon Spoudon (= Paratimata Makedonikon, 5), 228-246.
Mel’nikova, E. A. (1995), Kul’t Sv. Olava v Novgorode i Konstantinopole, Vizantijskij Vremennik, 56, 92-106. Disponibile su: http://www.vremennik.biz/opus/BB/56/53018
Mägi, M. (2018), In Austrvegr. The Role of the Eastern Baltic in Viking Age Communication across the Baltic Sea, Leiden, Boston: Brill (= The Northern World: North Europe and the Baltic c. 400-1700 A.D. Peoples, Economies and Cultures, 84).
Nisbeth, Å. (1986), Bildernas predikan. Medeltida kalkmålningar i Sverige, Värnamo: Fälts tryckeri.
Nord, A. G., Tronner, K., Billström, K., Strandberg Zerpe, B. (2017), Analysis of Mediaeval Swedish Paintings Influenced by Russian-Byzantine Art, Journal of Cultural Heritage, 23, 162-169. Disponibile su: https://doi.org/10.1016/j.culher.2016.07.008
Piltz, E. (1981), Zwei russische Kaufmannskirchen auf der Insel Gotland, in Les pays du Nord et Byzance (Scandinavie et Byzance), Zeitler R. W. [ed.], Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 359-406.
Piltz, E. (1996), Varangian Companies for Long Distance Trade. Aspects of Interchange between Scandinavia, Rus’ and Byzantium in the 11th-12th centuries, in Byzantium and Islam in Scandinavia, Piltz, E. [ed.], Göteborg: Paul Åströms förlag (= Studies in Mediterranean Archaeology, 126), 85-106.
Piltz, E. (1997), Det levande Bysans, Stockholm: Natur och Kultur.
Piltz, E. (2010), Bysans och periferin, Gotländskt arkiv, 82, 46-56.
Roosval, J. (1931), Yttersta domen i Sundre, Konsthistorisk tidskrift, 1, 56-59. Disponibile su: https://doi.org/10.1080/00233603208603134
Roosval, J. (1952), Dalhems kyrka, in Kyrkor i Halla ting: norra delen, Roosval, J. [ed.], Stockholm: Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag (= Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium, 66), 151-217.
Rydbeck, M. (1965), Efterdyningar till Europarådstutställningen i Aten, Fornvännen, 71, 71-80. Disponibile su: http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1965_071
Sarab’janov, V. D. (2009), Spaso-preobraženskaja cerkov’ Evfrosin’eva monastyrja i eë freski, Moskva: Severnyj palomnik.
Sarab’janov, V. D. (2017), Programma patronal’nych izobraženij v rospisjach Spasskoj cerkvi Evfrosin’eva monastyrja v Polocke, in Drevnerusskoe iskusstvo. Vizantijskij mir: regional’nye tradicii v chudožestvennoj kul’ture i problemy ich izučenija. K jubileju Ė. S. Smirnovoj, Orlova, M. A. [ed.], Moskva: Gosudarstvennyj institut iskusstvoznanija, 47-78.
Sawyer, P. (1988-1989), The Organization of the Church in Scandinavia after the Missionary Phase, Harvard Ukrainian Studies, 12/13, 480-487. Disponibile su: https://www.jstor.org/stable/41036328
Štender, G. M. (1988), Kompozicija ”Konstantin i Elena” v Novgorodskom Sofijskom sobore i rospisi derevjannych sooruženij domongol’skoj Rusi, Architekturnoe nasledie i restavracija, 189-207.
Sjöberg, Å. G. (2007-2008), De fyrtio martyrerna i Garde, Byggnadshyttan på Gotland, 7, 37-43.
Svahnström, G. (1960), Gutagård och Peterhof. Två handelsgårdar i det medeltida Novgorod, Gotländskt arkiv, 32, 35-50. Disponibile su: https://utforska.gotlandsmuseum.se/gotlandskt-arkiv-1960/
Svahnström, G. (1981), Gotland zwischen Ost und West, in Les pays du Nord et Byzance (Scandinavie et Byzance), Zeitler R. [ed.], Uppsala: Almkvist & Wiksell International, 441-467.
Söderberg, B. G. (1971), Gotländska kalkmålningar 1200 – 1400, Visby: Föreningen Gotlands fornvänner.
Vagner, G. K. (1994), Iskusstvo drevnej Rusi, in Velikaja Rus’. Istorija i chudožestvennaja kul’tura X-XII veka, Moskva: Iskusstvo, 61-206.
Vasilyeva, S. (2009a), Bysantinska traditioner i Gotlands konst under 1100-talet, Fornvännen, 104, 97-111. Disponibile su: http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2009_097
Vasilyeva, S. (2009b), Gotlands konstnärliga liv under första delen av 1100-talet, in Spaden och pennan: ny humanistisk forskning i andan av Erik B. Lundberg och Bengt G. Söderberg, Svensson, T. [ed.], Stockholm: Oeisspeis, 213-238.
Vasilyeva, S. (2010), Garde kyrka och bygd, Stockholm: Oeisspeis (= Vägledning till Gotlands kyrkor, 6).
Vasilyeva, S. (2011), Vilka var beställarna till kalkmålningarna i två av Gotlands medeltida kyrkor?, Kyrkornas ö, 1, 77-82.
Vasilyeva, S., Svensson, T. (2013), Vad döljs bakom motiven på några plankor från Sundre?, Kyrkornas ö, 3, 241-252.
Vasil’ev, B. G., Ëlshin, D. D. (2017), Freskovaja rospis’ “doma bojarina” v okol’nom gorode Novogrudka (po materialam kollekcii fragmentov štukaturki), Aktual’nye problemy teorii i istorii iskusstva, 7, 398-409. Disponibile su: http://dx.doi.org/10.18688/aa177-4-39
Wallenberg, B. (1971), Gotländska kalkmålningar. Ett inlägg i det vetenskapliga debatten, Konsthistorisk tidskrift, 40, 131-137. Disponibile su: https://doi.org/10.1080/00233607108603796
Pubblicato
2024-11-04
Come citare
De Zordi, E. (2024). Bisanzio nel Baltico. La pittura a Gotland tra XI e XII secolo. ABside, 6, 115-140. https://doi.org/10.13125/abside/6352
Fascicolo
Sezione
Articoli
Gli autori che pubblicano su questa rivista accettano le seguenti condizioni:
Gli autori mantengono i diritti sulla loro opera e cedono alla rivista il diritto di prima pubblicazione dell'opera, contemporaneamente licenziata sotto una Licenza Creative Commons - Attribuzione - Non opere derivate 4.0 Internazionale che permette ad altri di condividere l'opera indicando la paternità intellettuale e la prima pubblicazione su questa rivista.
Gli autori possono aderire ad altri accordi di licenza non esclusiva per la distribuzione della versione dell'opera pubblicata (es. depositarla in un archivio istituzionale o pubblicarla in una monografia), a patto di indicare che la prima pubblicazione è avvenuta su questa rivista.
Gli autori possono diffondere la loro opera online (es. in repository istituzionali o nel loro sito web) prima e durante il processo di submission, poiché può portare a scambi produttivi e aumentare le citazioni dell'opera pubblicata (Vedi The Effect of Open Access).
