Skandinaviens Ureinwohner und die Delikatessen der Wikinger

  • Lorenzo Lozzi Gallo
Parole chiave: Scandinavia, vichinghi, cibo, Sámi

Abstract

Con l’espansione delle tribù germaniche dalla parte più meridionale della Penisola scandinava, sembra che i nativi gradualmente si siano ritirati nelle aree meno ospitali del Nord e sulle montagne, meno attraenti per i nuovi venuti a causa del clima rigido e la scarsità di terra coltivabile. Prevalentemente cacciatori e raccoglitori, i nativi non sapevano coltivare cereali e perciò dovevano affidarsi interamente al commercio con i vichinghi per acquistare birra o pane. Le carni di alcuni animali (maiale, manzo, pecora) erano ugualmente esotiche per queste tribù che si erano specializzate nella caccia e nell’allevamento della renna. La produzione del formaggio era piuttosto modesta, dal momento che dal latte di renna si può tuttora ricavare solo un tipo tradizionale di formaggio. La dieta dei nativi deve essere stata piuttosto monotona, tranne che nella breve estate artica, e la gastronomia dei vichinghi doveva rappresentare un cambiamento molto gradito nel solito cibo, quando riuscivano a procurarsene. Per quanto i nativi fossero spesso in contatto con i vichinghi, erano anche pronti a rubare cibo, quando l’acquisto non era possibile. A differenza dai vichinghi, che potevano semplicemente prendere con la forza ciò che desideravano dai nativi, questi ultimi sarebbero piuttosto ricorsi all’astuzia, alla loro superiore capacità di muoversi in un paesaggio ostile (da qui la credenza nordica, che queste popolazioni fossero dotate di poteri magici) per assaggiare leccornie vichinghe. Gradualmente, i contatti sarebbero andati ben oltre la sola gastronomia: l’integrazione dei nativi nelle nazioni moderne è un processo che è continuato fino all’età moderna.

Downloads

I dati di download non sono ancora disponibili

Riferimenti bibliografici

Arcamone, Maria Giovanna (2021), Cibo e benessere presso i Germani Antichi, Paper presented at the International Conference on “Bodily and Spiritual Food, Health and Well-Being in the Germanic Middle Ages”, XLVII Convegno dell’Associazione Italiana di Filologia Germanica, Università di Genova, 26-28 May.
Bergstøl, Jostein (2008), ‘Samer på Dovrefjell i vikingtiden – et bidrag til debatten omring samenes sørgrense i forhistorisk tid’, Historisk Tidsskrift 87, 1 (2008), 9-27.
Bjarni Aðalbjarnarson (ed.), (19793) [1941], Heimskringla. I, Reykjavík, Hið Íslenzka Fornritafélag (Íslenzk Fornrit XXVI).
Bäckman, Louise (1982), ‘Female – Divine and Human: A Study of the Position of the Woman in Religion and Society in Northern Eurasia’, in Hultkrantz, Åke; Vorren, Ørnulv (eds.) The Hunters: Their Culture and Way of Life, Tromsø-Oslo-Bergen, Universitetsforlaget, 143-162.
Bergsveinn Birgisson (2013), Den svarte vikingen, Oslo, Spartacus. Blöndal Magnússon, Ásgeir (ed.) (1989), Íslensk Orðsifjabók, Reykjavík, Orðabók Háskólans. Broustin, Valerie (trans.) (2020), Die Saga von Ketil Lachs, in Simek, Rudolf; ZeitAltpeter, Jonas; Broustin, Valerie (eds.), Sagas aus der Vorzeit. Von Wikingern,
Bersekern, Untoten und Trollen, vol. II, Stuttgart, Kröner, 221-256.
Campbell, Åke (1948), Från vildmark till bygd. En etnologisk undersökning av nybyggarkulturen i Lappland före industrialismens genombrott, Uddevalla, Hermes (Skrifter utgivna genom Landsmåls-och folkminnesarkivet i Uppsala, B: 5).
Cantrell, Phillip A. (2000), ‘Beer and Ale’, in Kiple, Kenneth F.; Coneè Ornelas, Kriemhild (eds.), The Cambridge World History of Food. Volume 1, Cambridge, Cambridge University Press, 619-625.
Driscoll, Matthew (ed.) (20082) [1995], Ágrip af Nóregskonungasǫgum. A Twelfth-Century Synoptic History of the Kings of Norway, London, Viking Society for Northern Research.
Ekrem, Inger; Boje Mortesen, Lars (eds.); Fisher, Peter (trans.) (2006), Historia Norwegiae, Copenhagen, Museum Tusculanum Press, 2006 (digital reprint of the 2003 edition).
Ersch-Arnolds, Miriam (2021), Hvat heiðnir menn myndu til jóla vita. Altwestnordische Quellen zur Julzeit und das kollektive Gedächtnis, Universität Bonn, InauguralDissertation zur Erlangung der Doktorwürde.
Flateyjarbók, Reykjavík, Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum, GKS 1005.
Godden, Malcolm R. (ed.) (2016), The Old English History of the World. An Anglo-Saxon Rewriting of Orosius, Cambridge (MA)-London, Harvard University Press (Dumbarton Oaks Medieval Library 44).
Hansen, Lars Ivar; Olsen, Bjørnar (2014), Hunters in Transition: An Outline of Early Sámi History, Leiden-Boston, Brill.
Heizman, Wilhelm (1993), Wörterbuch der Pflanzennamen im Altwestnordischen, Berlin, de Gruyter (Ergänzungsbände zum Reallexikon der Germanischen Altertumskunde, 7).
Jakob Benediktsson (ed.) (1968), Íslendingabók. Landnámabók, Reykjavík, Hið Íslenzka Fornritafélag (Íslenzk Fornrit I).
Kailo, Kaarina (2001), ‘Gender and Ethnic Overlap/p in the Finnish Kalevala’, in Bannerji Himani; Mojab, Shahrzad; Whitehead, Judith (eds.), Of Property and Propriety: The Role of Gender and Class in Imperialism and Nationalism, Toronto, Toronto University Press, 182-222.
Kulonen, Ulla-Maija; Seurujärvi-Kari, Irja; Pulkkinen, Risto (eds.) (2005), The Saami: A Cultural Encyclopaedia, Helsinki, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
Lozzi Gallo, Lorenzo (2019) ‘A Cultural Encounter between Norsemen and Finnar: Analysing Heiðr in Hauks þáttr Hábrókar’, Quaestiones Medii Aevi Novae 24, 57-68.
Magnus, Bente (2002), ‘Dwellings and settlements: structures and characteristics’, in Jesch, Judith (ed.), The Scandinavians from the Vendel Period to the tenth century. An ethnographic perspective, Woodbrige, Boydell, 5-33.
Mundal, Else (1996), ‘The perception of the Saamis and their religion in Old Norse sources’, in Pentikäinen, Juha (ed.), Shamanism and Northern Ecology, Berlin-New York, Mouton-de Gruyter, 97-116.
Myhre, Bjørn (2008) ‘Iron Age’, in Helle, Knut (ed.), Cambridge History of Scandinavia. I. Prehistory to 1520, Cambridge, Cambridge University Press, 61-93.
Nordal, Sigurður (ed.) (1923), Egils saga Skallagrímssonar, Reykjavík, Hið Íslenzka Fornritafélag (Íslenzk Fornrit II).
Odner, Knut (1983), Finner og terfinner: etniske prosesser i det nordlige FennoSkandinavia, Oslo, Department of Social Anthropology, University of Oslo (Occasional Papers in Social Anthropology 9).
Ordbog over det norrøne prosasprog, < https://onp.ku.dk> Roesdahl, Else (1987), Vikingernes verden. Vikingerne hjemme og ude, København, Gyldendal.
Saariviki, Janne (2006), ‘Substrata Uralica. Studies in Finno-Ugric substrate in northern Russian dialects’, University of Tarttu, Unpublished PhD Dissertation.
Schulz, Anne (2011), Essen und Trinken im Mittelalter (1000–1300), Berlin-Boston, de Gruyter (Ergänzungsbände zum Reallexikon der Germanischen Altertumskunde, 74).
Skalleberg Gjerde, Hege (2009), ‘Samiske tufter i Hallingdal?’, Viking 72, 197-210.
Simek, Rudolf (2001), ‘Lust, Sex and Domination: Skírnismál and the Foundation of the Norwegian Kingdom’, in Ásdís Egilsdóttir; Simek, Rudolf (eds.) Sagnaheimur. Studies in Honour of Hermann Pálsson, Wien, Fassbaender (Studia medievalia septentrionalia, 6), 229-246.
Simek, Rudolf (2020) (trans.), Die Saga Halfdan, dem Schützling von Brana, in Simek, Rudolf; Zeit-Altpeter, Jonas; Broustin, Valerie, Sagas aus der Vorzeit. Von Wikingern, Bersekern, Untoten und Trollen, vol. III, Stuttgart, Kröner, 323-346.
Stang,Håkon (1977), ‘Bjarmene: deres identitet, eksistensgrunnlag og forbindelser med andre fol- keslag: et problem i Nord-Russlands forhistorie: en sammenliknende kulturhistorisk studie med utgangspunkt i arabiske kilder’, University of Oslo, unpublished MA thesis.
Utsi, Mikel (1948) ‘The reindeer-breeding methods of the northern Lapps’, Man 48, 97-101.
Valdimar Ásmundarsson (ed.) (1886), Fornaldarsögur Norðrlanda. II, Reykjavík, Sigurður Kristjánsson.
Valdimar Ásmundarsson (ed.) (1889), Fornaldarsögur Norðrlanda. III, Reykjavík, Sigurður Kristjánsson.
Valtonen, Irmeli (2008), The North in the Old English Orosius. A Geographical Narrative in Context, Helsinki, Société Néophilologique (Mémoires de la Société Néophilologique de Helsinki, 73).
Vries, Jan de (19622) [1957-1960], Altnordisches Etymologisches Wörterbuch, Leiden, Brill.
Yesner, David (2000), ‘Caribou and Reindeer’, in Kiple, Kenneth F.; Coneè Ornelas, Kriemhild (eds.), The Cambridge World History of Food. Volume 1, Cambridge, Cambridge University Press, 480-489.
Zeit-Altpeter, Jonas (2020) (trans.), in Simek, Rudolf; Zeit-Altpeter, Jonas; Broustin, Valerie, Sagas aus der Vorzeit. Von Wikingern, Bersekern, Untoten und Trollen, vol. II, Stuttgart, Kröner, 257-358.
Þórhallur Vilmundarson; Bjarni Vilhjálmsson, (útg.) (1991) Harðar saga, Reykjavík, Hið Íslenzka Fornritafélag (Íslenzk fornrit XIII).
Pubblicato
2021-12-31
Come citare
Lozzi Gallo, L. (2021). Skandinaviens Ureinwohner und die Delikatessen der Wikinger. Rhesis. International Journal of Linguistics, Philology and Literature, 12(1), 35-46. https://doi.org/10.13125/rhesis/5656